J
IDROTTLEKAR
1. Kurragömma.
där eleverna själva skapar/bygger sitt "landskap av gömställen" med hjälp avlämplig utrustning. Då eleverna nästan är färdiga går läraren ut och blir meddelad när eleverna
har byggt klart (styr så att det hela inte rinner iväg i tid) och de släcker då ner i lokalen. Läraren
räknar förslagsvis till hundra, där hon/han meddelar "mellantider" och på hundra meddelar
läraren eleverna att "nu kommer jag".... Läraren tar sig in och runt i salen på huk/knä, så att
eleverna har en ordentlig chans. Antingen måste eleverna klara av att sitta still (fördel om man
är tyst såklart) eller så får de röra sig, banan kommer att ta olika utformning beroende på vilket
.
2. Spökboll.
3. Svanskull.
Alla deltagare får en "svans" (lekband som hänger från byxlinningen i bak) somär synlig och möjlig att rycka loss. En eller flera har ingen svans och de ska försöka jaga ifatt de
med svans, rycka loss en svans som de då får sätta fast som sin egen svans. Ett alternativ är att
alla har svans, alla försöker samla på sig så många svansar som möjligt av sina motståndare. Då
man förlorar sin svans åker man ut ur leken (alternativt får en andra chans med en ny svans av
sin idrottslärare). Den som har flest svansar då idrottsläraren bryter har vunnit.
4. Skeppsbrott.
Eleverna får själva (med lärarens överblick) plocka fram utrustning i salensom möjliggör "inte nudda mark". Utrustningen behöver alltså placeras ut så att det är möjligt
att ta sig runt hela banan, helst med flera valmöjligheter på olika ställen (genväger o.dyl.). När
banan är färdigbyggd och godkänd av läraren provar (lär känna) eleverna den inför
skeppsbrotten. Skeppsbrottet startar med att lärararen roppar ut att skeppet gått på grund och
vatten väller in över skeppet, hajar simmar omkring (golvet) och att alla måste hålla sig på
skeppsdelarna (utrustningen). Efter ett tag kan en pirat komma in på skeppet (läraren) och jaga
barnen för att sätta dem i fängelse (en förutbestämd plats) alternativt att den som blir tagen av
piraten får byta med piraten och själv för jaga.
5. Tomtesmyg.
Leken går ut på att från en viss linje förflytta sig fram emot en kamrat varjegång denne med ryggen åt kamraterna räknar t.ex. till fem, eller säger ordet "tomtesmyg" tydligt
och lugnt. Vid fem (eller motsvarande) vänder sid den som räknat om och då gäller det för de
"framryckande" att stå
absolut stilla, annars får deltagaren börja om från början igen. Närnågon lyckats ta sig fram till den räknande (eller till en viss linje) och dunkar denne i ryggen
börjar leken om igen. Denna gång med "dunkaren" som räknare och de övriga deltagarna på
utgångslinjen.
6. Golden eye.
Ett lag på vardera sida, en massa stora hinder på planen och ett antal lösabollar i mitten som alla får kasta. Lagen skall erövra skatter från motståndarlaget
sambandscentral och föra de till den egna utan att bli träffad av en boll. Blir man träffad av
sätter man sig på bänken, när en annan från samma lag blir träffad och sätter sig på bänken blir
man fri. Blir man träffad medan man bär på en skatt lägger man ned den där man är och alla får
ta den. Flest skatter i slutet vinner.
7. Killerboll.
Två bollar (mjukis), en var för pojkar och flickor. Den som har en boll (får ej gåmed bollen) får kasta på vem som helst, den som blir träffad sätter sig på bänken tills:
1. Den som kastade ut eleven själv blir träffad av en boll, eller.
2. Ledaren ropar "julafton".
Kan också spelas med ett antal skydd (ex. plintar) utspridda i lokalen. Målet är att inte bli
träffad och att kasta ut så många andra som möjligt. Man kan bestämma någon kroppsdel som
alla får använda att skydda sig med (ex. huvud så siktas det inte där).
8. Jägarboll.
En boll och en kullare med band, övriga utan. Kullaren, som ej får gå med bollen,kastar bollen på någon. Den som blir träffad hämtar ett band och blir också kullare, de får nu
passa bollen till varandra och försöka träffa ej kullade elever. Målet är att bli träffad sist. Den
sist träffade börjar nästa omgång som jägare. Kan efter en stund spelas med två bollar.
Jägarboll kan även spelas på två planer. Två lag ex. ett rött och ett blått, och två planer, lika
många röda och blå på båda planerna och en boll på varje plan. De med samma färg på planhalvan
samarbetar och försöker träffa motståndarna med bollen. Blir man träffad av bollen går man
över till den andra spelplanen och hjälper de med samma färg som en själv. Målet är att tömma
den egna planhalvan på motståndare.
Jägarboll i lag är en annan variant. Fyra till sex lag med lika många elever på varje lag. Det ena
laget skall under två minuter försöka bränna så många som möjligt ur de andra lagen, de får ej gå
med bollen. De som blir träffade går dock ej ur leken utan fortsätter att försöka undvika att bli
träffad. Antalet träffade räknas efter två minuter och ett annat lag får vara jägare. Det lag
som träffat flest motståndare när alla lag varit jägare vinner.
9. Tömma planhalvan.
Två lag med varsin planhalva och en massa bollar (minst en per elev)på varje planhalva. På signal springer alla iväg och kastar, inte sparkar, över bollarna från den
egna planhalvan till motståndarnas, en boll i taget. Det lag som först lyckats tömma sin planhalva
eller har minst antal bollar kvar efter en viss tid har vunnit.
11. Pansarkull.
Tre till fyra elever per grupp, alla grupper utom en ställer sig bakom varsinkortmatta. Gruppen som inte har en matta får en boll. Med den skall de försöka träffa någon av
eleverna som står bakom mattorna, de får inte springa med bollen utan bara passa bollen till
varandra. Grupperna med mattor får skydda sig med mattan, men de får inte sparka på bollen
med mattan, inte tacklas med mattan och inte heller linda in sig i mattan eller liknande. När
någon bakom en matta blir träffad av bollen släpper hela den gruppen mattan och de byter
uppgift med de som varit kullare.
Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
12. Doppboll.
Två lag, två planhalvor med ett målområde som avgränsas av en mållinje. Lagenpassar bollen inom laget och försöker lägga bollen bakom motståndarnas mållinje. Man får inte gå
med bollen eller rycka bollen av den som har den. När man fått en passning måste man doppa
bollen i marken innan man får passa bollen vidare. Med äldre elever en tidsgräns på ex. tre
sekunder som de får hålla i bollen. Flest mål vinner. Man kan använda sig av metoden vid ex.
basket för att sänka hastigheten på spelet..
13. Springboll.
Två lag med varsin planhalva och en tjockmatta på varje sida. I mitten finnsen upp och ner vänd pallplint och bredvid den en boll. Varje lag utser en kung som ställer sig på
tjockmattan på motståndarnas planhalva. Läraren slänger ut en boll som båda lagen skall försöka
ta. Det lag som tar bollen skall genom att passa varandra, utan att gå med bollen (de andra
försöker erövra bollen) och komma i ett läge där de kan passa sin kung. Om kungen inte lyckas ta
lyra tar han bollen, vänder sig om och kastar ut bollen bakom sig och spelet fortsätter. Om han
lyckas ta lyra ropar han "boll". Då är det en tävling mellan honom och den andra kungen. Övriga i
lagen springer och lägger sig på den egna tjockmattan samtidigt som kungarna springer dit. När
kungarna nått fram till mattan kliver de mellan (inte på) alla lagkamraterna och springer sedan
mot pallplinten i mitten. Om kungen som fångat bollen lägger sin boll i pallplinten innan den andra
kungen lagt i bollen som ligger bredvid får det laget en poäng. Om den andra kungen hinner först
får det laget en poäng. Ingen får vara kung två gånger innan alla i laget varit kung en gång.
14. Varva laget.
Samma uppställning som i brännboll, men inget trä, mjukboll användsistället. Förste man i innelaget kastar eller slår ut bollen och springer sedan så fort han kan så
många varv det går runt det egna laget och man räknar antalet varv. Ute laget fångar bollen och
de ställer sig bredbent bakom eleven som fångat bollen. Bollen rullas sedan bakåt mellan allas ben
och den som står sist springer med bollen och lägger den nedanför utslagslinjen. När det är gjort
får innelagets löpare inte springa mer, han ställer sig sist i ledet och den som står först slår ut
bollen igen och är sedan den som springer runt. När alla i innelaget sprungit en gång byter lagen
uppgift. Det lag som lyckats springa flest varv när leken är slut vinner.
15. Småstjärnorna.
Vanlig kull med fast kullare. Kullad går till en utplacerad bänk el.dyl. ochställer sig på den och mimar/dansar till musiken. När någon (ej kullad) ställer sig på knä och
klappar händerna framför den kullade blir den kullade fri igen, bara en i taget kan bli befriad.
Man får inte kulla någon som hjälper.
16. Ambulanskull.
En eller två kullare och ett sjukhus (en tjockmatta) någonstans i salen.När någon blir kullad sätter den sig ned och väntar på ambulansen som består av minst två (helst
fyra) elever som försiktigt bär den kullade till sjukhuset. När han ligger på mattan är han fri
igen. Man får inte kulla någon i ambulansen.
17. Skottkärrekull.
Som ambulanskull men kullad ställer sig i armböjställning och blir fri närnågon kört skottkärran till verkstaden (mattan).
18. Tunnelkull.
Fasta kullare, kullad ställer sig bredbent och blir fri igen om någon ej kulladkryper mellan benen.
19. Banankull.
Kullad ställer sig som en böjd banan, blir fri när någon skalar bananen (drarned armarna).
20. Ljuskull.
Kullad ställer sig som ett ljus, blir fri när någon blåser ut ljusets låga.Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
21. Stenkull/iskull.
Kullad stelnar/fryser, blir fri blir fri när någon knackar/tinar.22. Tunnelboll.
Sex till sju elever per led med en meters lucka. Eleven längst fram rullarbollen bakåt mellan allas ben, siste man tar bollen dribblar slalom fram till första plats, rullar
bollen bakåt o.s.v. Det lag som först hinner en viss sträcka eller när alla i laget har gjort en/två
gånger vinner. Variera med att skicka bollen bakåt på olika sätt, över huvudet, varannan
över/under m.m.
23. Närmast vinner.
Två till tre lag, alla i lagen springer i turordning en viss sträcka ochtiden tas för varje lag. Sedan springer de samma sträcka igen, det lag som tidsmässigt springer
närmast den egna första tiden vinner.
24. Två och två.
Klassen delas upp i tre grupper eller fler, eleverna springer parvis iturordning en viss sträcka. Det finns en massa olika varianter på hur de skall hålla i varandra, ex.
armkrok, häst & kusk, panna mot panna m.m. Snabbast vinner.
26. Alla olika.
Fyra lag eller fler uppställda som en vanlig stafett. Alla ska springa olika,ingen får springa likadant som någon annan i laget. Lagen får en minut att internt göra upp hur de
skall springa. Snabbaste eller roligast vinner. Nästa gång får de inte springa som de gjorde
första gången.
27. Plocka potatis.
Fyra lag eller fler, framför varje lag ligger tre till fyra rockringar i radoch längst bort en upp och nedvänd pallplint. I varje rockring ligger en ärtpåse. Förste man i
varje led springer och hämtar en ärtpåse i taget och lägger dem i pallplinten. När han är klar
springer han och växlar med andre man som återplacerar ärtpåsarna en i taget i rockringarna
o.s.v.
Lag A Q Q Q II
Lag B Q Q Q II o.s.v. med flera lag.
28. Skostafett.
Tre till fyra lag i varsitt led. Alla plockar av sig ena skon och dessa läggs ien stor hög en bit bort. Ettan i varje led hoppar på ett ben fram till högen, letar fram och tar på
sig sin sko. Springer sedan ned och växlar med kamraten som står på tur.
29. Boboll inne.
Samma uppställning som brännboll men innelager kastar/slår ut en mjukboll.I stället för att kasta till en brännare skall ute laget med bollen träffa eleven som springer runt
banan. De får inte gå med bollen, de kan passa varandra. Har de inget läge att kasta på löparen
kan de kasta bollen över utslagslinjen, då stannar löpare 1. Nr. 2 från innelaget kastar/slår då ut,
på banan finns då två från innelaget. Blir man bränd ställer man sig sist i ledet. Det finns bara
"frivarv" eller bränd, båda sakerna ger poäng. Lagen byter när alla i innelaget gjort en gång. Flest
poäng i slutet vinner.
30. Ryssboll.
Spelas som fotboll i smålag men bollen måste spelas längs marken med enahanden. Den andra handen stoppas i fickan/hålls bakom ryggen eller liknande. Mål görs ex. mot
bänk. Höjdbollar = frislag åt motståndarna.
31. Blixtboll.
Två lag, man får springa hur mycket som helst med bollen men när man blirkullad av en motståndare måste man stanna och passa en medspelare. Mål görs genom att lägga
bollen bakom motståndarnas mållinje. Motståndarna kan endast erövra bollen när den passas. Kan
försvåras genom att maximera antalet steg och/eller att passning måste ske bakåt.
32. Bolljakt.
Fyra till sex spelare i två lag bildar en ring, se bild. Starta på varsin sida ochJennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
passa inom laget bollen runt i ringen, försök att hinna ifatt motståndarnas boll.
33. Kapplöpningsboll.
10-15 elever bildar en stor ring med en till två meters avstånd. En aveleverna springer med bollen utanför ringen och hoppar in mellan två elever var han vill. Han
passar bollen till eleven till vänster, bollen skall sedan passas ett helt varv. Eleven som stod till
höger springer utanför ringen åt samma håll som bollen och försöker komma före bollen till sin
plats igen. Hinner han fånga bollen är det han som startar nästa gång, hinner han inte är det
samma elev som innan som startar igen. Alt. eleven till höger eller liknande.
34. Bänkhandboll.
Lag med fem till sex elever, två lag möter varandra. En bänk placeraslängst ned på varje planhalva, lagen utser varsin målvakt som ställer sig på bänken på
motståndarnas planhalva. Man får ej gå utan måste passa bollen inom laget och försök att passa
den egna målvakten, om han tar lyra är det mål. Motståndarna får bara bryta bollen när den
passas, lyckas de är det deras tur att anfalla.
35. Kedjekull.
Två kullare, när någon blivit kullad bildar de kedja, tar kullaren i hand, de tvåförsöker kulla de andra. När kedjan består av fyra elever delas de upp i två par och fortsätter.
De två sist kullade börjar nästa omgång som kullare.
36. Bollkull.
En kullare med boll som ej får springa med bollen, den han träffar med bollen blirkullare. Kan utföras med pass ex. om ej kullad inte har någon fot i golvet.
37. Bollstå.
Som bollkull men när kullaren tar bollen ropar han "stopp", alla elever måste dåstå stilla och får ej flytta fötterna.
38. Trädslalom.
Jämnt antal lag, två lag tävlar samtidigt mot varandra. Tre till fyra träd irät linje markeras upp per bana. Lagen startar samtidigt från varsin sida av trädlinjen. Lagen
möts på vägen så det gäller att de parerar varandra när de möts. Först klara när alla i laget
sprungit vinner.
39. Plinten.
Åtta elever per lag och alla lag har varsin plint (med lika många delar). Vid lekensstart sitter alla på sin plint och på signal skall de två och två snabbt men försiktigt flytta plinten
del för del till en anvisad plats, inget par får bära mer än en del åt gången. Sedan gäller det att
snabbt sätta samman plinten igen del för del, hoppa upp och sätta sig på plinten igen och ropa
"klart". Först klara vinner. Alternativa sätt att vinna kan vara; tystast, bästa bärtekniken
(ergonomi) eller försiktigast.
40. Nummerkapplöpning.
Eleverna står i ring med en meters lucka och de får en sifframellan ett och fyra. När ledaren ropar en siffra skall alla som har den siffran springa ett varv
medsols och sedan sätta sig ned på sin plats igen, den som hinner först vinner. Om de vill springa
förbi någon sker detta på utsidan av den andre, utan att trängas.
Kan varieras genom att ledaren berättar en historia där alla siffror ingår, de springer då när de
hör sin siffra.
41. Nummerkappl. från bänk.
Som nummerkapplöpning men eleverna sitter grensle påbänkar. Varje bänkgrupp indelas ett, två o.s.v. den som hinner först ger bänken en poäng.
42. Byta ärtpåse.
Olika hinder, ex. plintar, bänkar m.m. placeras framför varje lag. Längstbort på banan läggs en rockring och i den en ärtpåse. Förste man i varje led har en ärtpåse i
handen och skall på signal ta sig över alla hinder, byta ärtpåse (den som ligger i ringen) och sedan
ta sig tillbaks över alla hinder. Växling sker genom att överlämna ärtpåsen till person nr. två som
sedan upprepar processen o.s.v.
Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
Kan varieras genom att springa med ärtpåsen på huvudet.
43. Sura ägget.
Grupper om 8-10 elever, varje grupp bildar en ring vända in mot mitten. En ivarje grupp går utanför ringen med en stafettpinne. När han lägger pinnen bakom någon kamrat
skall han springa ett varv runt ringen. Samtidigt springer kamraten ett varv åt andra hållet. Den
som kommer sist till den tomma platsen är den som nästa omgång går runt med pinnen.
44. Rockringen (till musik).
Alla med varsin rockring eller två och två med en rockringutspridda i salen. När musiken startar går/springer eller dansar de alla runt i salen, samtidigt tar
läraren bort några rockringar. När läraren stänger av musiken skall alla så snabbt som möjligt
ställa sig i en rockring. Efter ett par omgångar blir det svårt att få plats i ringarna och de måste
då tillsammans komma på hur de skall få plats. Försök att alla ska få plats i en eller två
rockringar.
45. Lita på.
Fem till sex elever bildar en ring. En person står i mitten av ringen och blundar.När alla är beredda spänner den i mitten hela kroppen som en pinne och faller blundandes åt
något håll. De i ringen tar försiktigt emot den som faller och stöter försiktigt in honom mot
mitten igen. Försök få alla att våga stå i mitten.
46. Rulla stock.
Fem till sex elever lägger sig tätt intill varandra på magen och en elev läggersig som en stock på rygg tvärs över alla. De som ligger bredvid varandra rullar samtidigt åt det
tänkta hållet (jmf med att flytta vikingabåt). När stocken rullat av de andra lägger han sig längst
fram bredvid de andra och rullar även han, den som ligger sist lägger sig ovanpå som stock. Det
lag som först hinner en viss sträcka eller när alla i laget har gjort en/två gånger vinner.
47. Elefanten och giraffen.
Alla elever utom en bildar en ring, den ensamme står i mittenav ringen. Han går runt och pekar på valfri elev och säger antingen "elefant" eller "giraff". Den
som han pekar på gör antingen en snabel eller en lång hals med armen. De som står intill honom på
båda sidor gör antingen elefantöron eller böjer sig ner och visar långa ben. Den av de tre som är
långsammast hamnar i mitten, den som är i mitten är enväldig domare. När de fått en viss snits
kan en eller två elever till gå in i mitten.
48. Bygga staty.
Jämnt antal grupper, fyra till fem elever per grupp. Grupperna jobbar ipar, ena gruppen får två minuter på sig att bygga en mänsklig staty av sig själva. Den andra
gruppen får sedan två minuter på sig att bygga en exakt likadan staty. När det är klart byter
grupperna uppgift. Kan göras "på skoj" eller som tävling. Ledaren poängbedömer likheten och den
grupp som härmade bäst vinner. Kan göras svårare genom att maximera antalet händer och
fötter statyerna får ha i marken.
49. Vakna och häng med.
Eleverna ligger avslappnade utspridda på golvet med slutna ögon.Ledaren går tyst och sakta runt och väcker en av de "sovande" eleverna med en lätt beröring.
Den väckte tar ledaren i hand och följer därefter tyst och sakta med ledaren och väcker övriga
en efter en. Använd gärna lugn och skön musik.
50. Gå och blunda.
Två och två, en leder till musik sin blundande kamrat försiktigt runt isalen. Den som leder ansvarar för att ingen krockar med de andra. När musiken tystnar stannar
paret och byter uppgift.
51. Gissa var.
Som "gå och blunda" men när musiken tystnar skall den som blundar gissa var isalen han befinner sig.
Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
52. Kedjan.
Eleverna fattar varandras händer och bildar en lång kedja. De två som stårytterst går i labyrinter mellan de andras armar tills alla är ihoptrasslade, ingen får släppa taget.
Därefter skall de ta sig tillbaks utan att kedjan går sönder.
55. Skydda din svans.
Alla elever har ett lekband fastsatt i byxan "där bak" och ettlekband runt halsen. Det gäller att försöka ta de andras lekband samtidigt som man skyddar det
egna. Man får inte ställa sig mot en vägg, inte heller får man ta ett band av någon som håller på
att stoppa in ett nytt band i byxan. Tar man ett band sätter man det runt halsen, blir man av
med ett band tar man ett av de man har runt halsen och sätter fast i byxan. Om man inte har
något band kvar gör man en "straff uppgift" och får sedan nya band av läraren. Flest band i
slutet vinner.
56. Skydda din svans 2&2.
Som ovan men de är två och två där en är huvud och den andresvans, svansen håller i huvudet hela tiden runt midjan och det är bara huvudet som kan rycka de
andras svans.
57. Pepparkaksgubbe.
Alla elever utom två står två och två med armkrok i en stor ring. En av de två "fria" är katt den
andre är råtta. Katten skall försöka kulla råttan, om hon lyckas blir hon råtta och råttan blir
katt. Råttan kan komma undan genom att ta armkrok i en av de som står i ringen. Då måste eleven
som håller armkrok på samma person släppa taget, för då blir nämligen han råtta. O.s.v.
58. Katt och råtta.
Alla elever utom två står i en stor ring med ca. en meters lucka. De "fria" är som i
"pepparkaksgubbe", men här kommer råttan undan genom att ställa sig framför en person. Den
han ställde sig framför blir då råtta, o.s.v.
59. Blinkleken.
En ensam elev, övriga bildar parvis en stor dubbelring där en i paret står framför den andre, den
andre står bakom med händerna bakom ryggen. När den ensamme eleven blinkar med ögonen till
någon av eleverna som står i innerringen skall denne försöka springa till den ensamme utan att bli
tagen. Om eleven bakom lyckas lägga en hand på den i innerringen innan han sprungit iväg stannar
den eleven kvar och den ensamme får göra ett nytt försök på någon annan. Om han bakom inte
hinner lägga en hand på axeln är han den som skall blinka. Den som lyckades undan ställer sig
bakom den som blinkade till honom.
60. Svarte man.
Alla elever utom en ställer vid ena väggen, den ensamme ställer sig i mitten av salen. När han
ropar "vem är rädd för svarte man" svarar de övriga "inte jag". Sedan skall de försöka ta sig över
till andra sidan utan att bli kullad av svarte man. När de kommer över stannar de kvar. De som
blir kullade ställer sig i mitten och hjälper svarte man nästa omgång. Den som blir kullad sist
börjar nästa omgång som svarte man.
61. Under hökens vingar
Som svarte man, men den i mitten står med ryggen mot de andra och ropar "under hökens vingar
kom" och svarar "vilken färg. Den i mitten ropar en färg, den färgen är "pass" och alla som har
den färgen får om de håller på den gå över till andra sidan och de får inte bli kullade.
Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
62. Trasan och hinken (fintfotboll).
Jämnt antal lag. Två lag möter varandra, de står ca. tio meter från varandra i varsina köer och
mitt mellan lagen ligger en boll på en pallplint. Eleverna springer en i taget från varje lag och de
skall försöka få över motståndarna på den egna sidan. Det finns två sätt:
1. Lyckas man ta bollen och springa ned över den egna linjen utan att bli kullad går
motståndaren över.
2. Lyckas man kulla motståndaren om han har bollen går motståndaren över.
Bollen återplaceras och eleverna ställer sig sist i kön. Målet är att tömma motståndarnas led.
63. Bovjakt.
Fem till sex elever i klassen är poliser och skall fånga in (kulla) och leda tjuvarna (resten av
klassen) till olika fängelser ex. plintar, bandymål eller liknande förbestämda saker i hörnen av
salen. Mitt i salen kan det finnas ett pass där max. två elever i taget få befinna sig. Vid varje
fängelse finns ett antal lekband, varje gång en tjuv hamnar i fängelset får han ett lekband. Man
kan bli fri från fängelset om en fri bov kommer och "taggar". När alla band är slut eller när alla
bovar sitter i fängelset utses nya poliser, företrädesvis bovarna med minst antal lekband.
64. Förstenad.
En elev står tio meter framför sina kamrater, övriga står på en lång linje. När den ensamme
vänder sig om skall de övriga snabbt men försiktigt ta sig fram till denne och dunka honom i
ryggen. När han säger "förstenad" och vänder sig om måste alla andra stå stilla som statyer, den
som då rör sig får gå tillbaks till start linjen. Den som först hinner fram börjar nästa omgång.
Variera med att ex. hoppa på ett ben.
65. Färgpromenad.
Som "förstenad" men de ropar ex. "alla men något rött tre små steg fram" första gången, andra
kanske "alla med något brunt ett steg bakåt" o.s.v. Först fram blir utropare nästa omgång.
66. Farbror lejon.
Samma uppställning som i "svarte man", men den som står i mitten heter Farbror Lejon. De andra
ropar " hur mycket är klockan farbror lejon" och får då till svar antingen:
1. Ett klockslag ex. "fem", de andra får då gå fem steg fram (utan att bli kullade).
2. "Lunchdags", då skall alla försöka ta sig över till andra sidan utan att bli kullade av
farbror lejon.
Kullade hjälper nästa gång till som kullare.
67. Popcorn.
Två elever gör popcorn (är kullare) övriga är popcorn. Kullarna "häller" ut alla andra på en matta,
sedan häller de på smör, saltar och lägger på locket och slutligen sätter han de i spisen. Då
börjar alla popcorn att röra på sig på mattan mer och mer för att till slut poppa (stampar med
fötterna). När kullarna säger att de lyfter av locket får alla popcorn springa iväg. Kullarna
springer runt och äter upp (kullar) alla popcorn. När ett popcorn blivit uppätet sätter han sig på
mattan igen. Sist kullade blir poppare nästa gång.
Jennie Karlsson, Ängslyckans skola, Bredaryd – www.lektion.se
68. Rodeo.
En kortmatta (ranch) placeras i varje hörna av salen och på varje matta ställer sig en elev
(cowboy), övriga är boskap och de sprider ut sig i salen. På signal ger sig alla cowboys ut fånga in
(kulla) ett av boskapen. Fångat boskap leds till ranchen och får stanna där. Flest infångade
boskap vinner.
69. Panter.
Alla elever utom en eller två är villebråd och får två lekband som stoppas väl synligt innanför
byxan "där bak", eleverna utan band är panter. Vid vardera kortsida markeras två bon. Pantern
skall försöka fånga villebråden, rycka ett lekband. Villebråden försöker springa fram och tillbaks
mellan bona utan att bli tagna av pantern. När man blivit av med båda sina band hjälper man
pantern att fånga de andra. Sist kvar börjar som panter nästa gång.
70. Drak Ulla.
Den här leken passar nästan enbart till "lågsatadiet" då den kräver ett visst mått av
spontan rörelseglädje.
I mitten av salen görs ett fängelse av ex två stycken kortmattor. I en ring, ca. tre meter från
mattorna ställs allt material upp så att en hinderbana (bergsmassiv) bildas runt fängelset. Två till
tre elever utses som väktare (Drakulla) och sex till åtta elever sätter sig i fängelset och börjar
som blodbank. Resterande är fria och ställer sig på redskapen runt omkring. De sistnämnda skall
sedan försöka att befria de som är blodbanker utan att bli kullade av drakulla. Det enda sätt man
kan befria en blodbank är att springa in i fängelset, ta en blodbank i handen och tillsammans
springa ut till friheten i bergen (redskapen). Den eller de som blir kullad av en drakulla sätter sig
som blodbank. När de springer "i bergen" och landar på marken blir de självkullade och sätter sig
därför i fängelset. Byt drakulla när fängelset är tomt eller när drakullorna börjar bli trötta.